24

Faderns goda lärdomar buro de bästa frukter hos barnen, ty de gjorde honom mycken glädje, och i synnerhet äldste sonen, Henrik.

En dag gaf fadern honom en färdig klädning med tillsägelse att bära den till en rik herre, som hade bestält den. Denne tog emot kläderna och gaf Henrik tjugu öre för hans besvär. Nu blef gossen mycket glad, tackade hjertligt och skyndade hemåt.

Under vägen tänkte han på huru han skulle använda sina tjugu öre, om han skulle gifva dem åt sin far eller lägga dem i sparbössan, der han redan samlat en liten sparpenning, i afsigt att sedan köpa sig något nyttigt derför.

Ännu medan han funderade hit och dit, kom en gammal man långsamt gående på två kryckor. Han såg mycket eländig ut och stannade emellanåt för att bedja de förbigående om en skärf. Men alla gingo vidare och gåfvo honom ingenting.

Detta såg Henrik redan på afstånd; nu gick han fram till gubben och gaf honom sin ena tioöring, hvarpå han skyndade vidare.

»Gud belöne er tusenfaldt!» ropade gub­ben efter honom.