209

sonen, »och nu skall du inte heller få igen din pilbåge förr än du bättrat dig. Den tar jag och låser in, och spegeln får du betala ur din sparbössa så långt det hin­ner till.»

Fadern stod fast vid sitt ord. Ett fjer- dedels år hade förgått innan han gaf An­ders tillbaka hans pilbåge och skifva, der- vid han sade:

»Jag har noga gifvit akt på dig och funnit att du försöker lägga bort ditt fel, och om du fortfar så som du har börjat, skall det säkert lyckas dig att blifva en *■ förståndig gosse, hvilken alltid tänker sig

för innan han gör något.»

Anders lofvade ännu en gång sin far att bättra sig, och han höll också ord, ty aldrig mera handlade han lättsinnigt och obetänksamt.

-"<$$>-

91. Lammet.

»Hur kan du önska något så tokigt», sade Annas far till henne, då hon enträget bad honom att han skulle köpa henne ett

t