217

Den godhjertade Matilda grät ofta öf- ver sin brors ovänlighet, men det oaktadt var hon alltid färdig att göra honom till viljes, när hon kunde det.

Fritz blef en gång farligt sjuk och måste för en lång tid intaga sängen. Hans föräldrar kunde icke alltid vara hos honom / och ofta skulle han haft ytterst ledsamt, om han icke hade haft sin goda syster, som förstrött och roat honom.

Matilda tillbragte nästan hela dagen vid hans säng. Hon gaf honom in medi- kamenterna efter läkarens föreskrift, jem- kade kuddarna åt honom, så att han skulle ligga beqvämare, gaf honom hans bilder­böcker och leksaker eller läste vackra sa­gor för honom. Så förgick tiden för den sjuke Fritz, han visste sjelf icke rätt huru.

Till en början visade han sig ännu då och då ovänlig och vresig mot sin syster och förebrådde henne ofta att hon med flit icke gjorde honom till lags i det ena eller andra afseendet. Men Matilda var alltid vänlig och kärleksfull och nekade sig månget nöje, som hon skulle kunnat hafva till sammans med sina små vänin­nor, för att i stället sitta hos sin sjuke bror.

10