»Ett lydigt barn bör alltid göra hvad dess föräldrar säga, utan att fråga hvarför det skall göra så, ty det är alla barns pligt att vara sina föräldrar hörsamma.»
Leopold hörde visserligen sin fars upprepade förmaningar många gånger, men glömde dem alltid åter och kunde icke låta bli att säga sitt: »hvarför då?» tills han en gång blef botad för denna fula vana på ett rätt känbart sätt.
En gång, i början af vintern, skulle Leopold just gå ut, då fadern sade till honom:
»Gå inte ned på dammen, ty isen är ännu tunn och du kan drunkna, om du ger dig ut på den.»
Detta förbud kom mycket olägligt för Leopold, ty han ämnade sig just ned på den i närheten af deras bostad belägna dammen.
Isen derpå var spegelblänk. Leopold nöjde sig till en början med att kasta stenar,
222
far eller mor sade att han skulle göra något, först fråga:
»Hvarför då?»
Fadern hade upprepade gånger sagt åt honom:

